SÖMNLÖS
Jag låg och tittade på insidan av mina ögonlock. Det var mörkt men blurrigt, som om jag kunde se blodet röra sig där bakom. Kroppen var avslappnad men jag kände mig ändå spänd. Jag visste att sömnen var långt borta. Det var en sån där natt då inte spelar någon roll hur man ligger, hur skönt täcket och kudden är, om man blir omhållen av den man älskar. Tankarna tog över hjärnan och höll mig fast vid mitt vakna tillstånd.
Jag snurrade oroligt fram och tillbaka i sängen, i ett desperat försök att hitta en så bekväm sovställning som möjligt. Sen började jag tänka på hur jag skulle beskriva hur jobbigt natt jag hade. Känslan hur det var att inte kunna somna. Ord för ord bildades i huvudet och skapade en liten berättelse.. Halvvägs in försvann mitt medvetande och tankarna förvandlades till drömmar. Äntligen.
- Celina